Sitter och drar mig i håret på vänster sida av huvudet. Hårt. Lagt höger arm över skallen så jag får tag i håret med handen… Varför?
Jag har galen huvudvärk, och när det blir som värst är det så här jag till slut gör.
Då känner jag ngt annat, inte ”bara” nervsmärtan i huvudet.
Har blodsmak både i munnen och i skallen. Låter väldigt skumt om man inte själv upplevt det, med så är det. Likaså metallukt i näsan..!
Har suttit och masserat nacken … pannan … tinningarna … hela skallen … mest hela dagen.
Det är tröttsamt.
Axlarna, armarna och händerna duger inte riktigt till.
Nu under förkylningstiden undviker jag att vara bland folk, och gör typ korstecken om någon i närheten av mig inte är frisk.
Men förra veckan var jag utsatt för en väldans massa baciller.
På apoteket var det mycket folk, och det hostades och snörvlades bland hyllorna. Jag cirkulerade runt runt därinne, hoppades att bacillerna inte skulle se mig hahaha.
Men fick nog med mig ett gäng iaf.
Och när jag sedan var och handlade, ja då var det samma visa!
Jodå, jag tar omvägar om någon nyser och låter, men i kön är man ju mer … låst.
I vanliga fall håller jag andan om ngn hostar eller nyser. På riktigt, jag gör det!
Men det finns gränser … Skulle jag gjort det då, hade jag antingen vunnit mästerskapet i att hålla andan, eller så hade jag ramlat ihop i en liten hög haha.
Ok, inte sååå liten hög men ändå blink blink.
Fanns inga snyggingar heller som kunde gjort första hjälpen, så 😉
Tja, det blir en annan taktik då tänkte jag snabbt. Andas lite lätt, inga djupa drag, bara lite flyktigt så där. Och hålla andan så länge det går.
Mmmm … vet du hur korkat det var då?
Om jag säger så här: är man inte yr och omtöcknad innan … så blir man!
Gör inte det!
Bacillerna då?
Suck. De små rackarna! Några lyckades nästla sig fast. Gömma sig. Leta rätt på de andra från apoteketsrundan.
Sedan satte de sig någonstans och la upp sin plan!
Är fullkomligt 100 på att de har en Sickan i alla de små grupperna.
Då fick jag en smart idé igen!
Det hade äntligen kommit lite snö, och DET älskar ju jag.
Då vill jag ut!!! Ok, visste att det var isigt också … och snö på det … big NO NO! Då, när jag tänker klart …
Men detta var en em jag inte gjorde just det, tänkte klart.
Eller … lite vett hade jag trots allt eftersom jag inte tog cykeln. Applåd på den!
Om jag tog bilen då? Är mer säkert?
Svar Näääe!
Jag skulle … GÅ! Det är ju lugnt.
Och frisk luft för att få bort eventuella baskilusker.
På med termobyxor&jacka, tjock halsduk och tjocka handska. Vintern, här kommer jag!
”Mamma! Ska du verkligen GÅ??! Tänk om du ramlar då?” säger min mycket förståndiga 15- åring.
”Det är lugnt. Jag går sakta”
Går ut. Det småsnöar. Luvan åker upp.
Och som jag njuter!!!
Kylan mot ansiktet. Andas in den friska klara luften som jag mår så himla bra av!
Höra ljudet av snön mot kläderna. Känna hur de små snökristallerna landar i ansiktet.
Bara en sån sak! Få kristaller på sig! Det är den ända sortens jag burit hihihi.
Första övergångsstället på vårt lugna fina område, ett tjockt täcke med snö över hela gatan.
Jag tar ett eller två små steg … BAM!
Alltså … om man kunde mäta hur fort det går att skifta från stående till dubbelvolt rakt ner i marken …
Det där OJ! Kommer ju inte ur munnen förrens man redan ligger där!
Dessutom vill man upp fort som sjutton, för man känner sig ju lite dum.
Var det någon som såg mig?
Så jag slog i, hårt som bara den, landade på den höften som redan är kass (Suprise) ser mina fötter i luften och så vrider kroppen sig ett halvt varv.
Aj!
Men jag kommer inte upp! Det är svinhalt! Så jag får krypa lite för att komma ifrån isfläcken! Gissa om jag skrattade!!!
Samtidigt blev jag lite orolig iom jag tar waran. Så när jag kunde ställa mig upp kände jag på armbågen, den slog jag i så det dansade stjärnor runt den.
Nix. Inget blod. Tur!
Då kan jag fortsätta att gå!
Jag tänkte att nu hade jag ju garanterat skrämt iväg eventuella baciller!
Med där hade jag fel. De små j*klarna hade pratat ihop sig, förökat sig, och gick till attack.
En vanlig förkylning för en frisk person blir något annat för oss med Lupus och Sjögrens Syndrom.
Inget immunförsvar…
Så varenda led i kroppen gör ont, och de ställen som alltid gör ont i vardagen … ja det lätt att hålla sig för skratt då.
Huvudvärken blir värre också. Varje nysning gör så ont inne i skallen.
Jag sitter och håller emot huvudet.
Inte för att det hjälper, men reflexmässigt just för att det gör ont.
Pumpar i mig extra mycket c-vitaminer, äter apelsiner, pressar citron i hett vatten, tar brustabletter. Vilar.
Och så har mannen köpt hem glass. Jag älskar glass men äter inte det mkt nu för tiden, men nu! Glufs!!!
Jaa a! Jag äter och tycker lite synd om mig själv hahaha.
Det får jag jobba bort när jag är bättre 👍
Och jag LÄNGTAR att få träna igen!
Laddat i helgen med massor av positiv energi från familjen och underbara vänner!
Säger bara: håll i dig måndag! Då ska jag vara på plats om jag så ska krypa till träningen.
HEJHOPP ❤️
tigernimig.com 
Kul o mycket humor i ditt beskrivande. Jag har själv Primär Sjögren o hypotyreos. Min mamma fick på äldre dar SLE så jag har antikroppar o kan få den diagnosen också . Jag tycker ju längre tid man har haft diagnosen ju fler konstiga symtom får man, det konstiga är att det kan komma plötsligt o sedan försvinna. Hade också en långdragen förkylning och trodde aldrig det skulle lätta o bli helt bra..men huxflux efter några veckor var den borta, hade ingen feber men mycket torr i strupen o näsborrarna…jobbigt då inget hjälpte mer än en kort stund.
Jag läser alla inlägg på Fb o kul att det finns någon som bloggar om sina diagnoser o symtom .
Jag har länge tänkt om det finns någon som skulle kunna tänka sig o starta en podd för just oss med SS o SLE, vi med autoimmuna sjukdomar. Jag tror vi skulle nå ut brett, bjuda in de som vill berätta , höra med expertisen, läkare , reumatologer varför det är så få som förstår vår vardag o symtom …nu blev det lite långt innehåll men det vore intressant att få igång något mer än vår fina Fb konto för oss…
Jag ska skriva ett litet inlägg på Fb o höra om det finns något intresse att vilja nå ut till alla- att få förståelse från arbetsgivare, vänner o släkt osv..
Mvh Lise
GillaGilla
Tack! Ja humor är bra att ha, och det blir lite lättare då. 😉
Ja då vet du ju verkligen hur det är med en kropp som inte alls är medgörlig.
Ena dagen värker det på ett ställe och nästa dag ngn annanstans.
Ja det vore bra med en podd! För som du säger, nå ut till andra som behöver förstå.
Ha det så bra och ta hand om dig!
GillaGilla
Hahaha nu skrattar jag gott, ensam är du inte om att hålla andan, så korkat, men det här att handla och åka buss är ingen höjdare när folk nyser och hostar. Även jag har sänkt immunförsvar, njurtransplanterad.
Huvudvärk får jag hipp som happ, som om någon dåre sticker in en kniv på ett ställe och vrider om. Sen går det över och så kör det igen, jag brukar försöka rucka hela skalpen, skaka om det hela.
Ännu har jag inte fallit omkull i halkan, men minns en dag när jag låg där på rygg och kände in om jag levde. Pinsamma känslan blev inte mindre av att bussen precis kom, stannade och chauffören drog upp fönstret undrade ”om jag behövde hjälp? Nej, det gick bra” sa jag hurtigt fast jag knappt vågade röra mig, skyndade upp på benen. Varför tycker vi det är så pinsamt? Vad känner vi när vi ser andra fladdra runt i en luftvolt mot marken. Inte är det pinsamt inte, jag blir ju jätterädd när någon faller och vill hjälpa personen upp.
Förkyld är jag också nu sedan någon vecka, det har mest varit konstigt, ont i halsen i många dagar, känner mig lite bättre, då kommer näsan igång men inte normalt att det rinner utan tjockt på en gång. Förkylning nu för tiden vet jag aldrig vart den bär inte är det som förr. Då visste man vad man fick när det började.
GillaGilla
Hoppas du kryar på dig fort! Tråkigt när det håller på.
Men hjälp! Ramla och bussen kommer! Visst är man knasig som alltid svarar att det är bra, fast man slår halvt ihjäl sig 😆
Ha det så bra du kan!
GillaGilla