När alla pratar lyriskt om hur underbart det är detta året med en riktig sommar. Massor av sol, värme och bad.
Mera! Mera! Folk kan inte få nog!
Eller?!
Är det så? På riktigt?
Eller ”ska” man tycka så?
Om man nu inte gör det då?
Utan tycker att det är skitjobbigt!
Svettigt. Uttråkande. Svårt att orka ngt pga värmen.
Soleksem som kliar.
Man blir inte alls så där snyggt brun utan röd och fjällig.
Bada? Om man inte gillar att visa sig då?
Med magen som hänger över bikinitrosan, celluliter på både ben och rumpan, bikintoppen spänner över ryggen och ändå fylls inte kuporna upp.
Baddräkt? Jodå, det trodde jag med hahaha. Tills jag såg min profil! Snacka om att de höggravid ut! Hjälp HA HA HA!
Insmorda med solskyddsfaktor som varierar i märken och dofter. Alla ungefär lika kladdiga … Naturlig peeling när man för femtioelfte ggn smörjer in sig igen, med lite mer sand som fastnat på kroppen för varje gång.
Och så är det ställen man inte når. Det känns senare, på kvällen. Ilsket rött, trots att du varit mest i skuggan.
Sedan har vi den klassiska solkräm-vid-näsborrarna-som-lyser-vitt!
Badstränder … där folk många gånger har sina bestämda platser.
Massa folk. Överallt.
Många av de man tycker är perfekta, tycker och tänker samma : tänk om man sett ut si eller så..!
Jämförelser. Både öppet och i smyg.
Sol. Överallt är det sol.
Men … skuggan då?
OM det finns skugga, då är det små bebisar … och jag som är där fniss.
Jag är oxå glad över fint väder!!! Självklart! Och med tre andra solälskare i familjen är det så klart härligt!
Sommar med sol och värme! Så det går att vara på sjön.
Ljumna härligt långa sommarkvällar!
Ljuset. Lukterna! Naturen!
Och havet! Sjön! Älskar det!
Men samtidigt … tycker jag det är väldigt jobbigt.
Det är många som tror att sommaren är det bästa för oss som har värk i kroppen. Och många mår bättre!
Tyvärr är det oxå många som blir sämre, får mer värk, svullna leder, hamnar i skov.
Just för att det är varmt och solig!
Det sociala livet är INTE på topp sommarhalvåret.
Varför?
Därför att man aldrig vet hur man mår!
Det svänger fort. Kan fungerar jättebra en stund, i skuggan. Med tillgång till att kyla huvudet, dricka mkt vatten, och inte behöva tänka. Kan gå …
Eller så blir det katastrof … huvudvärk som gör att du tror hjärnan kommer explodera, ja du nästan önskar det för att slippa den hemska vmärken!
Illamåendet. Trycket som blir både i huvudet och bröstet.
Eller den, när det inte går att sitta upp längre … du känner att nu ramlar jag ihop.
Ditt val just då? Ja … antingen sitta kvar och eventuellt svimma … slänga dig ner på golvet eller gräset, och få ner huvudet lägre än kroppen … eller att skynda till en säng att kasta dig på …
Och kyla! Det enda som gäller och som i bästa fall lindrar.
Det är då jag fullkomligt struntar i hur jag ser ut. Finns inget val. Det som gäller är att snabbt hitta kyla dvs kallt vatten. Blöta ner huvudet, verkligen blöta ner! Handlederna, väldigt effektivt. Hålla händerna i kallt vatten tills det bränner av kylan, och hoppas att svullnaden lagt sig lite under tiden. Jag menar … vem vill gå omkring med händer som ser ut som boxhandskar?!
Oavsett fest eller vardag … blött hår och små bäckar som rinner ner i ansiktet, halsen och nacken … Inte så vackert, men effektivt.
Det är svårare med fötterna. Nu för tiden kyler jag inte ner dem om det enda som finns tillgängligt är ett handfat. Varför? Jo … jag är inte alls så där smidig och vig jag vill vara blink blink. Sist jag försökte mig på det hände en liten olycka. En fot i handfatet och en i golvet … och ramlade baklänges rakt ner i golvet. AJ! Jodå, blåsvart lite överallt.
Min familj älskar att resa!
Under många år har vi bilat ner i Europa, bott på massa olika ställen, och fått se och uppleva mycket. Underbart!
Det är ju den sidan man vill minnas!
Men så har vi även den andra sidan, den jobbiga … mindre trevliga …
Hur ska jag förklara?
Kan förenkla det och berätta att jag helt enkelt spytt mig igenom Europa … pga värmen … solen … huvudet …
Sommar och semester.
Den tiden på året folk över lag vill släppa alla måsten. Behöver släppa det.
Ta dagen som den kommer. Spontana resor och utflykter.
Eller bokade semestrar! I Sverige eller ngn annan stans.
Avbrott i vardagen.
Fast … då vill jag göra dig uppmärksam på en sak.
Familjer … människor … vänner … bekanta …
Alla har vi människor runt om oss, som inte kan … inte får … leva så. Trots att det är det de önskar mest av allt!
Människor som är kroniskt sjuka … Det tar inte ledigt, ingen semester. Prover, behandlingar, tester och läkarbesök … det är varje vecka … flera ggr/ v.
Inte konstigt man då även har ständigt dåligt samvete över det oxå. Att ha känslan ”nu sabbar jag IGEN!”
Varför?
Varför är det så lätt att glömma dessa personer över sommaren (också)?
Du kanske tror att de inte vill ha kul?
Att deras familj tycker det är skönast att vara isolerade och bortglömda?
Eller …. tror du de valt ensamheten?
Fel. Fel. Fel.
Jag vet.
Vi tillhör dem, de som blir osynliga …
Vi styrs av hur jag mår, hur jag är … sjukvården …
Planerar. Men hindras … av sjukdom. Av vädret.
Vi som har ett annat liv, ett annorlunda.
Som samtidigt stämplas!
”Du är inte sjuk, du ligger inte på sjukhus”
”Du får väl anstränga dig lite”
” Alla mår väl lite dåligt ibland”
Jag säger: du är välkommen.
Välkommen att byta med mig.
Idag när alla har tillgång till information så lätt, bara ett endaste tryck bort …
visar det tydligt vilka som bryr sig och vilka som helt enkelt struntar helt och hållet i hur andra har det.
Eller ändå enklare: FRÅGA!
Idag igen ligger jag på kyla. ❄️ 😉
Har ac i sovrummet i år, tack och lov! Fläkten på hela tiden.
Stora 1,5 liters petflaskor med vatten.
Blöta kalla handdukar till huvudet.
Uppe lite på morgonen … sen sängläge.
Om jag har en bra stund är jag lycklig!
Kan jag träna är jag lycklig!
Min familj och mina vänner gör mig lycklig!
Att då få träna en stund på morgonen med mina vänner gör mig så oerhört lycklig!
Och väldigt, väldigt Tacksam!
Jag har kämpat, och kämpar, väldigt hårt för att kunna det.
En kamp på liv och död.
Det är en av orsakerna till att jag är en tiger, även i skuggan 😉
tigernimig.com 