När snurrigt blir positivt.

Knack knack knack …
Hallååå! … Någon där?!
Händer inget. 
Hjälper inte att ropa heller, prövats många gånger. Inte ens att bli petad på, eller lite försiktigt ruskad. Jag lovar, min familj har provat allt!
Men tillslut händer det! Reaktion!
Jag har fått kontakt med mig själv! blink blink. 

Nu har jag försökt att vara som en vanlig person både hemma och på media, samtidigt ska vi flytta och det innebär mkt jobb. Hur går det ihop?
Svar: inte speciellt bra.
Så här ligger jag igen då, gissa om det suger!
Men varför lär jag mig aldrig kan man undra?!!
Faktum är att det undrar jag också.
Beror delvis på att jag vill leva vanligt när det går!
Envist tar jag varje stund som går.
Vägrar att bara ”vara” därför att det är så långt ifrån vem jag egentligen är. Och jag hamnar ju där ändå, som nu, fniss.
Dels är det såklart att jag glömmer!
Hur kan jag det kanske du undrar?
Ja … någon begåvning har vi väl alla, och dåligt minne är jag riktigt bra på hahahaha.

Nu när hjärnan sparkat bakut är det skit.
Jag fattar inte vad folk säger! Får inte ihop det. Jo jag hör, men det är bara ljud. Oljud. Försöker hänga med, tror jag fattar, svarar ngt … och DÅ inser jag; oh nooooo hahaha.
Samtidigt tycker jag det är otäckt … Visst försöker jag se det komiska i det, men samtidigt skrämmer det mig.
Inser allvaret i det. Vet.
Trots att vi skojar om det här hemma ser jag oron i deras ögon.

Sedan en tid är jag förvillad över vilken dag det är. Har verkligen ingen aning! Tänker och försöker lista ut det, men blir lika förvånad varje dag.
Positivt och väldigt överraskad när sambon är hemma!
”Nämen älskling! Har du tagit ledigt idag”?!!
Men det var visst söndag!
Värre när jag vaknade, kollade klockan … Hjälp! 7.20!!!
Kastade mig över honom för han skulle vakna snabbt!
” Vakna! Du har försovit dig”!!!
Ops! Lördag..!
Nope … då jobbar han INTE!

Fast vaknade snabbt, det gjorde han.
Och visst var det positivt att lördagen blev längre! blink blink.

Nästa gång jag tror vi försovit oss ska jag först kolla i mobilen vilken dag det är.
OM jag kommer ihåg HA HA HA!

Författare: Lisa Svensson

Jag lever med mannen i mitt liv, och vi har 2 fantastiska söner. Jag är en överlevare, en fighter. När det gäller familjen kommer Tigern i mig fram! Kämpar dagligen med min SLE, mer känd som Lupus, den har även satt sig neurologiskt = cnsLupus. Har även Sjögrens Syndrom och lite annat ”smått och gott”. Älskar människor! Vill rädda vår planet. Värdesätter vänskapen med fina vänner väldigt högt. Tycker INTE att blod är tjockare än vatten. Nu hittar du mig även på instagram under tigern_i_mig Visa alla inlägg av Lisa Svensson